Själavård/Stödsamtal

Själavård/Stödsamtal

Själavård och stödsamtal är en väldigt stor del i vårt arbete. Det förekommer i en del av de verksamheter som står uppräknade på denna hemsida, men de förekommer även under hembesök, avtalad tid på kontoret eller spontant ute på stan. Det kan både vara en enskild person eller en hel grupp som sitter i samtal.

Att ta hand om sina känslor.

Att vara utsatt för någonting eller att man grubblar över någonting som händer inom en själv eller runt omkring en själv, att stå bredvid en människa som blir utsatt eller att anmäla att någon blir utsatt innebär på alla sätt en stor psykisk påfrestning. För att kunna gå vidare i livet och må bättre kan det vara skönt att få tala med någon om det svåra som har hänt eller händer.

Att tala om det som hänt och att bearbeta smärtan kan hjälpa. Att bära alla svåra känslor och att ”stänga av” sitt känsloliv för att överleva är ofta ingen långsiktig lösning. Att inte kunna sova, att ständigt gå med oro i kroppen, att ens inre röst ropar inom en att något är fel, är signaler som berättar för en att man borde be om hjälp.

Vi har alla en gräns. Denna gräns är olika för var och en av oss. Det som uppfattas som stöttande och kränkande av mig, behöver inte nödvändigtvis vara det för dig. Därför är det viktigt att man läser av signaler och är lyhörd. Du själv bestämmer när någon går över gränsen. Det är din upplevelse av en händelse eller ett ord som bestämmer vad som är rätt eller fel.

Att be om hjälp eller att föra någonting vidare när jag själv eller någon annan i min omgivning mår dåligt är att vara modig. Att vara utsatt för någonting och att bli kränkt som ung, påverkar oss inte bara nu utan sätter spår i själen för all framtid.

Vi kanske inte alltid märker det själva och ibland krävs det att någon annan människa ingriper för att det ska bli någon förändring. Vi kan inte alltid påverka det som sker med oss själva och det som sker runt omkring oss, men vi kan ofta påverka vår inställning till det.

Man behöver inte alltid prata med någon professionell om sina tankar och känslor. Familj, kompisar och människor man känner sig trygg med kan fungera som ett utmärkt stöd. Om du känner att du inte får den hjälp du behöver, ska du inte ge upp utan söka dig vidare till andra hjälpare. Även utbildade människor som jobbar med unga kan vara både klumpiga och okunniga.

Om Du känner ett behov av att behöva prata med någon om Ditt liv, det Du tänker på eller det Du är/har varit med om, är Du välkommen att ta hjälp av oss i kyrkan. Kyrkan är ingen myndighet och för därför inga journaler över de som kontaktar oss. Du kan prata om vad som helst med oss. Om Du är glad, ledsen, vill ha hjälp eller bara känner Dig uttråkad spelar ingen roll. Det är Du själv som avgör vad vi ska prata om.

Dessa enskilda samtal hålls under tystnadsplikt utav diakon, präst eller pedagog. Diakoner har dessutom ett särskilt ansvar, utbildning och erfarenhet att arbeta med människor som befinner sig i en kris eller i en socialt utsatt situation. Vi kan även hjälpa dig med att få kontakt med olika myndigheter eller att följa med dig som ett stöd.

Vi som arbetar på barn och ungdom i kyrkan försöker att finnas på de platser där barn och ungdomar finns t.ex. skolor, ungdomsgårdar, vid evenemang, nattvandringar och i diverse projekt. Du kan även försöka kontakta oss via socialtjänsten, polisen, ungdomsmottagningen, barn- och ungdomspsykiatrin, ungdomsledare på skolor & ungdomsgårdar, rektorer, skolsjuksköterskor, skolkuratorer, lärare m.fl.

Unga i sorg

Att förlora en människa som står en nära (t.ex. en mamma, en pappa, ett syskon, en kompis) är väldigt jobbigt. Som ung kan det vara extra jobbigt om man aldrig har varit med om att någon närstående har dött.
Oftast är man också beroende av att ha sina föräldrar omkring sig, för att de ska kunna ta hand om en.
När någon i ens omgivning dör pga ålder, sjukdom eller en olycka väcks en mängd tankar och känslor inom en själv.
Det är viktigt att man har någon/några att prata med när livet känns jobbigt.
Som barn kan det vara skönt om någon närstående vuxen finns med när man pratar om sin sorg, medan man som tonåring mycket väl kan komma ensam och prata.
Vi har ingen särskild sorgegrupp för ungdomar, men om du vet om att det finns fler ungdomar som befinner sig i samma situation som du kanske gör, så kan vi på väldigt kort tid starta upp en sorgegrupp.
Om du vill veta mer om sorgegrupp eller sorg för barn och ungdomar kan du kontakta Putte

 

Ungdomsfrid

Ljuger unga om hot, våld och sexuella övergrepp?
– Ja ofta, de säger att det inte hänt, fast det har hänt.
Hot, våld och sexuella övergrepp kan alla unga bli utsatta för. Den som utför det kan både vara en annan ung person eller en vuxen. Det kan vara en person man känner eller en helt främmande människa. Det kan ske i hemmet, i skolan och på fritiden.
Det förekommer i alla socialgrupper oberoende av religion, ålder, utbildning, härkomst, kön, kultur, politisk åsikt eller sexuell läggning. Det är svårt att säga hur vanligt det är. De allra flesta övergreppen anmäls förmodligen inte.
Denna skrift är skriven av Putte speciellt för dig som är ung och som bor eller vistas inom Köpings kommuns gränser.
Den är skriven just för dig, för att du ska veta vart du kan vända dig ifall du själv blir utsatt för hot, våld eller sexuella övergrepp, eller om du har en kompis som blir utsatt för hot, våld eller sexuella övergrepp.

Skriften Ungdomsfrid kan du ladda ner i pdf-format genom att klicka här.

Aggression Replacement Training (Ilskekontrollträning)
ART är en metod som är hämtad ur KBT (Kognitiv Beteende Terapi) som lite kortfattat handlar om att öva olika sociala färdigheter och att få kontroll över sina aggressioner.

Ilskekontrollträning innebär att du lär dig självbehärskning och då inte minst att få kontroll på onödiga vredesutbrott och våldsamma handlingar. Man försöker lära sig alternativa beteenden. Du ska lära dig att på ett tidigt stadium upptäcka aggression hos dig själv och andra för att sedan lära dig att kontrollera din ilska på ett socialt kompetent sätt. Träningen är upplagd på ca 10 träffar men kan utökas successivt beroende på hur många sociala färdigheter man vill koppla till ilskekontrollsekvensen.
Man går igenom en färdighet åt gången och varje träff tar ca 30-45 minuter.
Mellan varje träff ska färdigheten tränas ute i det vanliga livet (skolan, hemmet, fritiden). Du kan gå både enskilt eller i grupp. Ilskekontrollträningen lämpar sig bäst för dig som har problem med din aggression och som är beredd att arbeta med dig själv.
Kontakt

Putte Filipsson, diakon
mobil: 070-215 68 73
e-mail: putte.filipsson@svenskakyrkan.se