Krisarbete/Socialt arbete

Svenska kyrkans sociala arbete kallas diakoni och spänner över ett brett fält med fokus på utsatthet av olika slag. En del av kyrkans självklara uppdrag handlar om att försvara människors rätt och att stå på de förtrycktas sida. Diakoni handlar om att möta människor i utsatta livssituationer. Barn och ungdomar kan också hamna i eller befinna sig i en utsatt livssituation.

Att vara utsatt handlar om att befinna sig i någon slags riskzon. Insatserna är väldigt varierande över tid och ser olika ut beroende av vilken utsatthet som man arbetar med. Det kan t.ex. handla om att möta människor som är drabbade av att livet skaver och gör ont, lider av psykisk ohälsa eller som befinner sig i olika form av sorg, ofrivillig ensamhet, missbruk eller våldsproblematik.

Grundsynen som genomsyrar allt diakonalt arbete med barn och ungdomar:

  • Barn och ungdomar ska ha en verklig möjlighet till inflytande och delaktighet i ”barn- och ungdomsfrågor” dvs frågor som de anser viktiga och frågor som berör deras vardag.
  • Barn och ungdomar ska ha goda förutsättningar att leva ett självständigt liv.
  • Barns och ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande ska tas till vara som en resurs.
  • Barn och ungdomar ska ses som en resurs och inte som en belastning för kyrkan och samhället.
  • Kyrkan ska så långt det är möjligt se till barns och ungdomars särskilda behov och ge dem utrymme att växa i tro och ansvar.
  • Barn och ungdomar är inte kyrkans och samhällets framtid, utan kyrkans och samhällets nutid.

Diakonin är fristående, självständig och partipolitiskt neutral, vilket inte betyder att diakonin är opartisk. Uppdraget är att underlätta barns och ungas livssituation, vilket innebär att diakonin representerar en speciell grupps intressen i samhället.
När det gäller arbetet med utsatta barn och ungdomar samverkar ofta Svenska kyrkan med samhällets övriga sociala institutioner på olika nivåer i samhället (Skolan, Socialtjänst, Polisen, BUP, Ungdomsmottagning, Kultur & Folkhälsa, Regionen m.fl.).
I vissa fall handlar det om en gemensam insats i en speciell fråga, i andra fall är syftet att uppnå en gemensam syn och strategi i olika barn- och ungdomsfrågor.
En del av arbetet består i att följa och sammanställa aktuell kunskap, statistik och forskning, göra omvärldsanalyser och sprida dessa kunskaper till viktiga målgrupper.

Förebyggande diakoni

Vistas direkt ute i barns- och ungdomars vardag och verklighet.
Till exempel att vara på skolan, att vistas på ungdomsgårdar och i föreningar samt att finnas på stan och på diverse evenemang.
Att skapa bra förutsättningar och miljöer, för att undvika att barn och ungdomar hamnar i utsatthet.
Att arrangera mötesplatser för att göra gemenskap mer tillgänglig för dem som annars riskerar ofrivillig ensamhet eller löper risk att hamna i utsatthet.
Ibland handlar det om att driva eller att medverka i olika projekt.
Kyrkan försöker att finnas där barn och ungdomar är, även om dessa platser inte alltid är förenade med glädje eller är problemfria.
Det centrala i denna del av diakonin är att bilda och bygga relationer både till barn och ungdomar, men också till dem som på olika vis arbetar med dessa samt att försöka förhindra att fler ska hamna i utsatthet.

Vårdande diakoni

Arbeta med krisstöd och krisbearbetning både för stora grupper och individuellt. Själavårdssamtal. Att ingå i diverse krisgrupper och kristeam på t.ex. skolor och i barn- och ungdomars hemmiljö.
Att hjälpa barn- och ungdomar som har hamnat i någon form utav krissituation och/eller utsatthet. Ofta samarbetar man med andra yrkesgrupper som t.ex. polisen, socialarbetare, kuratorer, sjuksköterskor, psykologer och vårdpersonal av diverse slag. Det handlar om att möta och stötta barn och ungdomar i utsatta livssituationer.
Det kan handla om att erbjuda stöd att hantera en destruktiv livssituation eller att bara finnas närvarande.

Politisk/profetisk diakoni

Handlar om att ge röst åt dem som ingen röst har. Det kan handla om att förbättra möjligheterna för barn och ungdomar i kommunen att leva ett så fullgott liv som möjligt. Att ge stöd åt barn och ungdomar att själva få vara med och påverka sin vardag och verklighet. Skapa mötesplatser där de kan lyfta fram sina frågor och förankra sig i sig själva. Att våga se och påtala orättvisa och låsande strukturer som barn- och ungdomar far illa av.
Det kan gälla att lyfta fram utsattheten bland barn och unga människor och påtala vuxenvärldens ansvar för dessa, lokalt och globalt.
Ett viktigt arbete är att delta i den allmänna debatten, skapa opinion för angelägna frågor och påverka politikers, beslutfattares och allmänhetens förhållningssätt till barn- och ungdomsfrågor. Det kan t.ex. göras genom att skriva debattartiklar, uppvakta utredningar, anordna konferenser och seminarier.

Kontakt

Putte Filipsson
mobil: 070-215 68 73
e-mail: putte.filipsson@svenskakyrkan.se